Kategoriarkiv: Forskning

Nya stjärnor

Det bästa med mitt jobb: Alla spännande och intressanta människor jag får träffa. Som de här tolv unga forskarna:

Kommentarer inaktiverade för Nya stjärnor

Under Forskning, Medicin, Okategoriserade

The dark lady of DNA

Vid ett besök vid King’s college i våras drabbades jag av Rosalind Franklins bilder. Pang chaboom, där låg bild 51 framför mig, DNA fotograferat långt under oss i någon sorts sönderbombat hål i London som gjorts om till labb.

DNA. Rosalind Franklins foto 51.

DNA. Rosalind Franklins foto 51.

Man kan forska för att förstå och jag ville läsa för att förstå den här kvinnan som fotograferat det, den här historien om hur DNA-strukturen upptäcktes, som framställdes som ett krig med riktigt elaka inslag från forskarvärldens mest hyllade vetenskapsMÄN.

Men efter att ha läst The dark lady of DNA av Brenda Maddox förstår jag egentligen inte mer. Trots att författaren gör allt för att lägga fram bakgrund och personligheter genom att ta oss ända tillbaka till kung Salomo (tror jag att det var). Rosalind Franklin blir bestulen på sitt livs upptäckt, århundradets forskningsgrej utan att visa den minsta bitterhet. Tvärtom kastar hon sig prestigelöst in i nästa projekt och fortsätter att umgås med Watson och Crick. Det är omöjligt att begripa, om det inte är för att hon helt enkelt var en forskare som forskade för att förstå världen.

 

Rosalind Franklin. The dark lady of DNA.

Rosalind Franklin. The dark lady of DNA.

Watson och Crick blir ännu mer obegripliga, som inte bara utnyttjar henne på sin väg mot nobelpris och berömmelse men dessutom måste fortsätta att hävda sig genom att smutskasta Rosalind Franklin. Varför gör de det? Går inte att förstå. Läs boken ändå, och begrunda.

Kommentarer inaktiverade för The dark lady of DNA

Under Forskning, Medicin

På spaning i Almedalen – Bäst på visualisering

Fick ni nyckelringen?

En illrosa sak i gummi med fyra små kulor. Eller små och små, förresten. Den största är rätt stor faktiskt, och det är tydligen den storlek en brösttumör har när man kan känna den själv, med handen. Den minsta däremot, är vad en röntgenapparat kan upptäcka, om mammografikontrollen är regelbunden. Jag står i folkvimlet och klämmer på gummikulorna och metoden är hur enkel som helst, men budskapet kan inte bli tydligare än såhär. Gå på mammografi!

Hur stor blir en tumör innan man kan känna den med handen? Foto: Karin Nordin

Hur stor blir en tumör innan man kan känna den med handen? Foto: Karin Nordin

Det var Unilabs som delade ut nyckelringen i sin kampanj Pink size for life. Hoppas nu bara att Unilabs använder svenska Sectras mammografiutrustning också. Apparaten som har lägre strålning och ändå upptäcker fler tumörer än andra företags maskiner. Mats Danielsson är mannen bakom den, läs mer om det på sidan 10 här.

Kommentarer inaktiverade för På spaning i Almedalen – Bäst på visualisering

Under Forskning, Kommunikation, Medicin, Okategoriserade

På spaning i Almedalen – akademin söker sin identitet

Två seminarier om högskolor och universitet i Almedalen och den reflektion jag fick med mig var hur vilsen akademin tycks vara i Sverige nu. Det ena handlade om nyttan av forskning och på en fråga från Ulrika Björkstén, Vetenskapsradion, blev det klart att man inte ska förvänta sig att det finns forskare som är oberoende av industrin eller andra särintressen. Åtminstone inte på KTH. Kanske naivt att tro annat, men med tanke på att akademin ändå ska vara samhällets kritiska röst, känns det bra ledsamt att det inte längre finns forskare som bara ägnar sig åt forskning för forskningens skull. Med sökandet efter kunskap som ett högre syfte helt enkelt. Alla behöver externa medel, alla är knutna till sina uppdragsgivare och det är så högskolan fungerar, förklarade Peter Gudmundson, rektor KTH . På ett ohälsosamt sätt sa han inte, men det var min reflektion. Men om jag förstår det rätt, så tror jag att han beklagade sig lite grand i alla fall, lite uppgivet.

Frågan handlade om kärnkraft och där blir det ju problematiskt, precis som på medicinområdet, om det inte finns någon forskning som inte är köpt av särintressen. Det är förstås annorlunda om det kommer till datorer eller musiktjänster eller andra forskningsområden.

Men frågan blir ju också: om det bara finns en enda kärnkraftsforskare som står helt oberoende, är det verkligen hen vi vill vända oss till om en kärnkraftsolycka dyker upp?

Nytta, nytta, nytta, innovation – är det högskolans syfte? Även om Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet, gjorde skillnad på nytta och nyttiggörande.

Almedalen. Foto: Karin Nordin

Det andra seminariet presenterade rapporten Framtiden börjar nu, som tydligen inleds med ett kapitel med frågan om vad som är akademins syfte. Och nytta, nytta, nytta, nyttiggörande, innovation och kritiska funktionen kom upp igen i paneldebatten som följde. Men kontentan verkar vara: ingen vet riktigt längre. Akademin med tusentals år på nacken söker sin identitet.

framtiden börjar nu

Boken från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Mer om debattboken hos SUHF.

Kommentarer inaktiverade för På spaning i Almedalen – akademin söker sin identitet

Under Forskning, Okategoriserade

Outcomes och patienter

”Operationen gick bra men patienten överlevde inte.” Ett gammalt skämt om vård och forskning som det trots allt ligger något bakom. Till exempel har jag hört att forskare och vården inom reumatologi är väldigt bra på att studera och försöka förhindra smärta, vilket förstås är bra. Men att många patienter tycker att tröttheten av sjukdomen är ett riktigt stort problem som inte alls får samma uppmärksamhet. På Socialdepartementets konferens: Fine-tuning health care – improved outcomes and cost efficiency using quality registries upplevde jag att Outcomes verkligen var ett ord som trendade. Det nämndes till och med som nästa paradigmskifte, att hitta rätt balans mellan kostnader och outcomes. Och helst då patientdefinierad outcome. Patienten ska nu tillåtas bli mer delaktig, inte bara som forskningsobjekt, utan patienterna ska också få vara med och bestämma över forskningsagendan och vilka endpoints eller utfallsmått som ska väljas. Men sedan får patienten också ta ansvar för att forskningen förs framåt, genom att inte bara ställa upp med sina värden på alla möjliga parametrar i kroppen, utan också i allt större utsträckning mata in dem själv i databaser och formulär. Eller via direktmätning med mobiltelefon och biosensorer eller liknande. Mer att säga till om, större ansvar, bättre outcomes.

Göran Hägglund

Även Göran Hägglund, socialminister, talade om Outcomes.

Kommentarer inaktiverade för Outcomes och patienter

Under Forskning, Medicin, Okategoriserade

Mannen står främst

Bläddrar i KI-bladet, Karolinska Institutets personaltidning. Det är både intressant och roligt att läsa om arbetet för jämställdhet som skildras i flera artiklar. Bland annat läser jag att diskriminering oftast inte är händelser, utan snarare en rad icke-händelser. Och hur ett projekt har kartlagt hur kvinnor och män presenteras i konst och bilder på KI samt i beviljandegrad för olika former av finansiering. De har förstås kommit fram till att de kvinnliga förebilderna är få i förhållande till de manliga.

Det här kan säkert vara en bra metod på vägen mot jämställdhet.

Men så vänder jag blad. Och där dyker den här bilden upp.

bild

Personerna på bilden har förstås ingenting med innehållet i min text att göra. Men fotot: här står mannen, den aktiva och bjuder trevligt på tårta, flankerad av två kvinnor, som förstås får hålla sig lite grand i bakgrunden. Man undrar ändå, räckte inte arbetet med förebilder längre än ett par sidor längre fram i tidningen?

2 kommentarer

Under Forskning, Kommunikation

Precis som det var tänkt

– Det har blivit precis som jag har tänkt mig, säger Rasha Salman.

Vi är kanske inte så många som skulle säga så om våra liv. Men är man målmedveten som Rasha Salman så är det klart att det går bra. Jag tänker på hur det var för sju år sedan. Jag träffade henne i biblioteket på Södertörns högskola i Flemingsberg, vi satt där och pratade om vad hon ville med studierna och karriären. Och redan då visste hon, åtminstone på ett ungefär, hur livet skulle se ut idag.

Nu har hon påbörjat en forskarkarriär, precis som hon lovade då. Samtidigt är hon på god väg mot läkaryrket. I Danmark har de ett smart initiativ för att locka läkare in på forskarbanan, ett sabbatsår för att forska, ett forskarår. Forskaråret kan sedan kan tillgodoräknas i doktorandtiden. Kan man säkert göra i Sverige också, om man är så driftig som Rasha Salman. Men i Danmark sker det i en organiserad form.

Läs artikeln i tidningen Curie.

Läs artikeln som publicerades i Forskning och Medicin för sju år sedan.

Kommentarer inaktiverade för Precis som det var tänkt

Under Forskning, Medicin, Okategoriserade

Instängd kreativitet i läkemedelsindustrin

Robin Teigland, menar verkligen att nästan allt nyskapande kommer från interaktion.

– Om man arbetar i en stängd miljö blir man bättre på det man redan gör. Men man producerar någonting som marknaden på sikt inte vill ha. Ett företags nya produkter kommer till 70-80 procent från idéer utifrån, säger hon som är docent i strategi och marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm.

RobinTeigland.jpg

Robin Teigland. Bild från Handelshögskolan i Stockholm.

Och det är därför säger hon, som en självklarhet, som det går så dåligt för läkemedelsindustrin. De arbetar alldeles för slutet, där allt är hemligt och inget delas. Kreativiteten sjunker.

Men kan det vara så enkelt? När själva kroppen är så komplex?

Läs hela min artikel om Robin Teigland och hennes forskning. Ge för att få i kunskapssamhället.

Kommentarer inaktiverade för Instängd kreativitet i läkemedelsindustrin

Under Forskning, Kommunikation, Läkemedel

Föredömen

Jag träffade några av SSF:s forskningsledare och diskuterade vad ett föredöme för forskning är. Sten Haage hade plockat ut några intressanta filmklipp och bland annat ställdes två mot varandra. Det ena var en intevju om det senaste nobelpriset i fysik. En man, lite äldre, i ett högtidligt sammanhang, med alla attribut för lärdom bakom sig i biblioteket där de sitter och samtalar om den sanna vetenskapen.

Se David Hviland bli intervjuad här, cirka 22 minuter in i inslaget.

Det andra var Foki som trots att hon är ung och modemedveten och har en blogg med tusentals följare läser natur.

Hur många gånger har man inte sett det första inslaget, om nobelpriset. Ja, de pratar om olika saker varje år, och har olika personer de intervjuar, men det spelar ingen roll eftersom man slutar lyssna efter en stund. Det är så präktigt. Var är glöden i forskningen? Var är det roliga med att upptäcka världen?

Foki är ju jättespännande. Henne blir man inte klok på. Nu verkar det ju inte som att hon blev någon forskare. Än vill säga. Men eftersom hon har gått natur kan hon ju alltid bli det sedan. Och har då kanske också inspirerat någon annan att göra det. Men flera av forskningsledarna blev provocerade av det här. Det var inte tillräckligt nördigt. Eller också var det just det det var, fast på fel sätt.

Kommentarer inaktiverade för Föredömen

Under Forskning, Kommunikation